Här svarar vi på de vanligaste frågorna om producentansvaret för batterier. Frågorna är uppdelade i olika kategorier, klicka på valfri länk för att komma till frågor inom respektive område.
EG-direktivet
Den nya batteriförordningen
Producentansvar för batterier
Anmälan och redovisning
Märkning
Insamling
Återvinning
Batterifonden
Straffsanktioner
Omfattningsfrågor
Intyg eller certifikat att producent är med i registret
Övriga frågor
Hittar du inte svar på din fråga? Skicka den då till eefraga(a)naturvardsverket.se så svarar vi så fort vi har möjlighet.
1) Varför ett EG-direktiv för batterier?
Enligt den europeiska kommissionen har tidigare direktiv inte lyckats kontrollera de potentiella risker som batterier som avfall kan utgöra. Som ett exempel nämner kommissionen att 45,5 % av alla sålda bärbara batterier inom EU år 2002 bortskaffades som avfall till förbränning eller lades på deponi. Många av de batterier som samlades in lades också på deponi i stället för att återvinnas. Alla batterier innehåller metaller som kan återvinnas varpå insamling och återvinning av batterier är ett led i att hushålla med naturresurser i enlighet med artikel 174 i europafördraget. Därutöver nämns behovet av ett homogent ramverk för batteriinsamling och återvinning (källa: Kommissionens Q&A).
2) Vad innebär EG:s batteridirektiv?
Det nya direktivet ska verka för en bättre hantering av batterier ur miljösynpunkt inom EU samtidigt som det delvis ska verka harmoniserande. Det vill säga reglerna ska i stort vara desamma inom hela gemenskapen.
Direktivet innehåller även en del minimikrav som innebär att medlemsstaterna på vissa områden har rätt att ställa högre krav än de som meddelas i direktivet. Ett exempel är Sveriges insamlingsmål som är betydligt högre än direktivets på grund av att Sverige sedan tidigare haft en mycket hög insamlingsnivå för batterier.
3) Vilka är de största förändringarna med EG:s batteridirektiv?
- ALLA batterier ska återvinnas
- Inga batterier får läggas på deponi
- ALLA batterier ska vara märkta
- Minimikrav på insamling av batterier i hela EU
- Lägre gränsvärden för tungmetallerna bly och kadmium
- Förbud mot bärbara kadmiumbatterier som inte sitter i bärbara handverktyg, nöd- och alarmsystem eller medicinsk utrustning
4) Ska allt fungera likadant i alla EU-länder?
Grunderna är desamma. Men eftersom direktivet ska anpassas till respektive lands nationella lagstiftning kan det finnas skillnader. Det är till vissa delar ett minimidirektiv, det vill säga det sätter en lägsta standard som alla länder måste leva upp till. Därutöver kan länderna gå längre inom vissa områden om de vill.
Tillbaka till toppen av sidan.
1) Hur skiljer sig den svenska förordningen från direktivet?
Insamlingsmålen för batterier är högre i den svenska förordningen. Det beror på att Sverige historiskt sett har haft höga insamlingsnivåer för batterier. I den svenska förordningen finns det även specifika insamlingsmål för bly- och industribatterier, medan det i direktivet endast finns insamlingsmål för ”batterier”.
2) Kommer Naturvårdsverket att skriva föreskrifter, i så fall vilka?
Vi har tagit fram en vägledning dels för insamlingssystem och dels för information. Skulle det visa sig att dessa inte är tillräckliga i framtiden kommer vi att överväga en mer specifik reglering i form av föreskrifter.
3) Har Naturvårdsverket tagit hänsyn till småföretagare?
Ja, det finns ett undantag för producenter som sätter mycket små mängder batterier på den svenska marknaden. Många av dessa representeras just av småföretagare.
Skyldigheten att ta hand om batterier som blir avfall omfattar inte producenter som under ett kalenderår släpper ut mindre än 1 kg kvicksilverbatterier, 2 kg kadmiumbatterier, 250 kg bilbatterier, 100 kg blybatterier (<3 kg) eller 50 kg övriga batterier. Berörda producenter ska fortfarande anmäla sig och redovisa uppgifter till NV samt ta sitt informationsansvar. (15 § SFS 2008:834)
4) Vad är nytt i den nya förordningen?
Producentansvar för batterier införs och alla batterier som samlas in ska återvinnas. Producentansvaret omfattar alla batterier, inbyggda såväl som lösa oavsett vikt, typ eller användningsområde. Inga batterier får längre läggas på deponi utan att ha genomgått förbehandling. Alla batterier ska märkas med en överkorsad soptunna och med kemisk beteckning om batteriet innehåller någon av tungmetallerna kvicksilver, kadmium eller bly. Nytt är också att alla producenter ska vara registrerade. Tidigare gällde det enbart producenter av batterier som innehåller bly, kvicksilver eller kadmium.
5) Påverkar den nya batteriförordningen några andra förordningar?
Ja, när den nya batteriförordningen antogs gjordes ändringar i följande förordningar:
- Förordning om ändring i förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.
- Förordning om ändring i förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter.
- Förordning om ändring i förordningen (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer.
- Förordning om ändring i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter.
- Förordning om ändring i förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning.
- Förordning om ändring i förordningen (2001:512) om deponering av avfall.
- Förordning om ändring i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.
- Förordning om ändring i avfallsförordningen (2001:1063).
6) Måste en producent ta tillbaka batterier från marknaden som märkta enligt de gamla märkningskraven?
Batterier som låg på lager hos den svenska återförsäljaren eller placerats på hyllorna i butik innan den 26 september 2009, och som var märkta enligt förordningen (1997:645) om batterier behöver inte märkas/märkas om.
Batterier som importeras och sätts på marknaden efter den 26 september 2009 måste vara märkta enligt de nya kraven i förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier. (Källa: Kommissionen)
7) Vad gäller för batterier som förbjuds i och med den nya förordningen, exempelvis kadmiumbatterier som inte omfattas av undantagen (inbyggda såväl som reservbatterier)?
Batterier eller produkter med inbyggda batterier som förbjuds i och med den nya förordningen men som satts på marknaden innan den 1 januari 2009 behöver inte dras tillbaka från marknaden när den nya förordningen träder i kraft. Om dessa batterier (eller produkter med inbyggda batterier) ligger i ert lager den 1 januari 2009 får ni fortfarande sälja dessa efter den 1 januari 2009. Detta för att förhindra att oanvända produkter och batterier förvandlas till avfall i förtid. Däremot får ni inte sätta den typen av batterier på den svenska marknaden om de importerats efter den 1 januari 2009.
8) Får det säljas reservdelsbatterier till produkter som satts på marknaden innan den 1 januari, men som förbjuds därefter?
Det beror på om reservbatterierna importerats innan eller efter den 26 september 2008. Batterier som redan ligger på ett lager den 26 september 2008 får säljas. Däremot får du som producent inte importera och sälja den här typen av batterier efter det nya direktivets ikraftträdande, trots att det är reservbatterier till en produkt du sålt innan direkitvets ikraftträdande. (Källa: kommissionen).
Tillbaka till toppen av sidan.
1) Vilka skyldigheter har jag som producent?
Som producent har du ett ansvar för insamling, borttransport, behandling och återvinning av batterier. Du har också en skyldighet att informera slutanvändaren, bland annat om att de ska sortera ut batterier från annat avfall samt vart de kan lämna sina uttjänta batterier. Utöver det ska du göra en anmälan om att du är producent och redovisa in uppgifter till Naturvårdsverket.
2) Måste en producent gå med i ett producentansvarsbolag?
Nej, en producent får lösa sitt producentansvar på valfritt sätt. Huvudsaken är att alla producenter lever upp till sina skyldigheter enligt förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier. Läs mer i Vägledning för insamlingssystem samt Vägledning för information.
3) Gäller samma villkor för alla producenter?
Nej, skyldigheten att ta hand om batterier som blir avfall omfattar inte dig som under ett kalenderår släpper ut mindre än 1 kg kvicksilverbatterier, 2 kg nickelkadmiumbatterier, 250 kg blybatterier (>3 kg), 100 kg blybatterier (<3 kg) eller 50 kg övriga batterier på den svenska marknaden. Observera att du måste göra en anmälan samt redovisa till Naturvårdsverket och ta ditt informationsansvar. (15 § SFS 2008:834).
1) Varför ska producenterna göra en anmälan?
För att säkerställa att alla berörda, i det här fallet batteriproducenter, tar sitt ansvar för miljön. Att ha ett register är ett sätt att kontrollera att alla som är producenter är med i registret.
2) Vad är det som ska anmälas?
Som producent ska du göra en anmälan till Naturvårdsverket via EEB-registret (registret för elektriska och elektroniska produkter och batterier) innan du påbörjar försäljning. Även om du är medlem i ett producentansvarsbolag ska du ska göra en anmälan.
I anmälan ska du:
- Lämna information om ditt företag: namn, adress och person- eller organisationsnummer.
- Lämna uppgifter om vilket eller vilka insamlingssystem för batterier som du avser att använda. (Om du har för avsikt att samordna ditt producentansvar för batterier med ett producentansvar enligt förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska eller elektroniska produkter eller förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar, ska du ange det i din anmälan).
- Göra en beskrivning av hur du tänker fullgöra dina skyldigheter enligt förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier. (Här ska du beskriva hur ni lever upp till märkningskravet, hur ni tar hand om batterier som blir avfall och hur ni arbetar med information till slutanvändaren). (12 § 2008:834)
3) När ska anmälan senast göras?
Du ska vara anmäld i registret innan du påbörjar försäljning av batterier.
4) Varför ska producenterna redovisa olika uppgifter?
Uppgifterna som producenterna redovisar till Naturvårdsverket behövs för att beräkna de insamlings- och återvinningsmål som kommissionen och Sverige satt upp. Naturvårdsverket har en skyldighet att årligen rapportera uppgifter till europeiska kommissionen. Den grundläggande tanken med direktivet och insamlingsnivåerna är att förbättra hanteringen av batterier ur miljösynpunkt.
5) När ska man redovisa uppgifter?
Första gången att redovisa uppgifter under den nya förordningen är den 1 januari – 31 mars 2010. Perioden som ska redovisas är kalenderår 2009. Uppgifter ska redovisas en gång per år, sista dag är alltid den 31 mars, precis som för EE-produkter.
6) Vad är det som ska redovisas?
Som producent ska du årligen rapportera mängden batterier du satt på den svenska marknaden (sålda mängder i kilo), insamlade och återvunna mängder batterier i kilo samt hur du som producent fullgjort de öriga kraven i Batteriförordningen. (21 § SFS 2008:834)
7) Varför ska jag rapportera in samma uppgifter både till Naturvårdsverket och El-Kretsen/Blybatteriretur?
El-Kretsen och Blybatteriretur är kollektiva insamlingssystem som erbjuder dig som producent att ta en del av ditt producentansvar, det vill säga ta hand om dina uttjänta batterier. Det du rapporterar till dem ligger till grund för hur mycket du ska betala för den servicen.
Det som du redovisar till Naturvårdsverket är uppgifter om hur mycket batterier du satt på marknaden och sedan samlat in och återvunnit/bortskaffat.
Som tillsynsmyndighet har vi ett ansvar att kontrollera att varje producent lever upp till sitt producentansvar, och det du redovisar till oss är underlag till den kontrollen. Naturvårdsverket har kommit överens med kollektiva insamlingssystem om att dessa kan sköta redovisningen till Naturvårdsverket åt sina kunder. Läs mer om de kollektiva insamlingsbolagen.
8) Varför har ni inte samma kategorisering som El-Kretsen för hur batterier ska redovisas?
Vi kan bara uttala oss om NV:s kategorisering. NV ska årligen rapportera in uppgifter till kommissionen om vilka mängder uttjänta batterier som årligen samlats in och återvunnits i Sverige. Kommissionen vill ha uppgifter om kvicksilver-, bly-, kadmium samt övriga batterier. I den svenska förordningen har vi också uppsatta mål för hur mycket batterier som ska återvinnas eller bortskaffas utifrån om de innehåller kvicksilver, bly, kadmium eller tillhör kategorin ”övriga batterier”. Därav denna uppdelning.
9) Finns det motsvarande register i andra EU-länder som företag kan tänkas behöva registrera sig i om export blir aktuellt?
Alla EU-länder har en skyldighet att införliva EU:s batteridirektiv i respektive lands nationella lagstiftning och direktivet ställer krav på ett harmoniserande anmälningsförfarande. Det innebär att den som importerar batterier till ett EU-land är skyldig att anmäla sig till respektive lands batteriregister.
Under fliken "Kontakt och länkar" hittar du länkar till andra länder inom detta område.
10) Ska företag som importerar batterier till Sverige, monterar dem i en produkt som sedan exporteras, anmäla sig till Batteriregistret?
Nej, dessa företag behöver inte anmäla sig till det svenska batteriregistret eftersom batterierna inte hamnar i Sverige när de blir avfall. Däremot ska det företag som importerar produkterna med de inbyggda batterierna anmäla sig till respektive lands register om det är inom EU. Ta kontakt med respektive land för att kontrollera vad som gäller.
11) Ska företag som säljer på distans från Sverige till andra länder göra en anmälan och redovisa sålda mängder till Naturvårdsverket?
Nej, företag som säljer batterier på distans till andra länder behöver inte göra någon anmälan eller redovisa sålda mängder till Naturvårdsverket. Säljer de även batterier i Sverige ska de däremot redovisa de batterier som säljs i Sverige.
12) Ska företag som säljer på distans till Sverige göra en anmälan till Naturvårdsverket?
Nej, företag som säljer batterier på distans till Sverige behöver inte göra någon anmälan eller redovisa sålda mängder till Naturvårdsverket.
13) Ska ett företag som exporterar batterier till andra länder lämna någon information om det till Naturvårdsverket?
Nej, företag som exporterar batterier till andra länder behöver inte lämna några uppgifter om det till Naturvårdsverket. Däremot är det att rekommendera att kontrollera varje lands respektive lagstiftning vad gäller exempelvis anmälan och redovisning av batterier.
14) Omfattar redovisningen till Naturvårdsverket mängden importerade batterier?
Nej, ni redovisar endast importerade batterier som satts på den svenska marknaden.
15) Hur mycket kostar det att vara med i registret?
I dagsläget kostar det ingenting att vara med i registret. Det pågår just nu en statlig utredning med anledning av tillsynsavgifter och innan denna är klar kommer inga nya statliga tillsynsavgifter att införas.
16) Kan producentansvarsbolag sköta vår redovisning till Naturvårdsverket?
Ja, vissa producentansvarsbolag kan sköta redovisningen åt sina medlemmar. Naturvårdsverket lägger vikt vid att få in korrekta uppgifter från varje enskild producent, om man anlitar ett producentansvarsbolag att sköta redovisningen har Naturvårdsverket inga invändningar mot det. Däremot vill Naturvårdsverket poängtera att det är varje enskild producent som hålls ansvarig för eventuella brister eller felaktigheter i redovisningen.
17) Kan/ska utländska företag, utan representation i Sverige, göra en anmälan till Batteriregistret?
Det beror på vem som tar emot batterierna i Sverige. Om ett utländska företag saknar representation i Sverige blir det företaget som tar emot batterierna, det vill säga återförsäljaren, som blir producent enligt förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier och därför ska göra en anmälan till oss.
Om det utländska företaget vill sköta anmälan och redovisningen åt sina återförsäljare i Sverige är det okej. Naturvårdsverket måste dock få information om vem som tar producentansvaret i Sverige eftersom det svenska företaget har producentansvaret och därmed skydligheterna enligt förordningen.
18) Finns det någon nedre gräns för redovisning av batterier?
Nej, det finns ingen nedre gräns för redovisning av batterier. Alla batterier som sätts på den svenska marknaden omfattas av förordningen (2008:834) om batterier och ska redovisas. Däremot finns det ett undantag för producenter som sätter mycket små mängder batterier på marknaden att ta hand om batterier som blir avfall. Undantaget gäller för dig som varje år släpper ut mindre än 1 kg kvicksilverbatterier, 2 kg nickelkadmiumbatterier, 250 kg blybatterier (>3 kg), 100 kg blybatterier (<3 kg) eller 50 kg övriga batterier på den svenska marknaden.
Tillbaka till toppen av sidan.
1) Vilka krav har ni egentligen på insamlingssystem för batterier?
Läs mer i den vägledning vi tagit fram gällande insamlingssystem. Vägledning om insamlingssystem Uppdaterad 100107
2) Om en producent redan är med i ett insamlingssystem för exempelvis elektriska produkter, måste denne då ordna ett nytt insamlingssystem för batterier?
Ett insamlingssystem som uppfyller kraven i förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska eller elektroniska produkter, förordningen (2007:85) om producentansvar för bilar eller förordningen (2007:193) om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor ska anses lämpligt för batterier som ingår i de produkter som förordningarna omfattar. (19 § 2008:834)
Om du däremot även säljer lösa batterier måste du ha ett insamlingssystem enligt batteriförordningen.
3) Hur ska man veta om ett insamlingssystem lever upp till kraven eller inte?
Naturvårdsverket har en kontinuerlig dialog med de kollektiva insamlingssystemen. Om du funderar på att upprätta ett individuellt insamlingsystem bör du kontakta oss i god tid innan för att diskutera upplägget med oss.
Tillbaka till toppen av sidan.
1) Varför ska producenter märka sina batterier?
Batterier ska märkas med den överkorsade soptunnan. Det är för att batteriernas användare ska få information om att batterier inte ska slängas i hushållssoporna.
För att de som tar hand om batterierna när de blivit uttjänta ska få information om att batterierna innehåller bly, kvicksilver eller kadmium ska märkas med kemisk beteckning. Det är du som producent som har ansvar för att märka de batterier som du sätter på marknaden.
2) Hur ska märkningen se ut?
Alla batterier ska märkas med en överkorsad soptunna. Symbolen ska finnas på ett synligt ställe, vara tydligt läsbar och outplånlig. Symbolen ska täcka minst tre procent av ytan på batteriets största sida. För cylinderformade batterier ska symbolen täcka 1,5 procent av halva batteriets yta. Symbolen ska dock inte vara större än 5 x 5 cm. Om batteriet är så litet att 3 procent av batteriets yta är mindre än 0,5 x 0,5 cm ska en symbol med storleken 1 x 1 cm placeras på batteriets förpackning eller på produkten.
Batterier som innehåller:
- mer än 0.0005 viktprocent kvicksilver ska märkas med Hg
- mer än 0,002 viktprocent kadmium ska märkas med Cd
- mer än 0,004 viktprocent bly ska märkas med Pb
Den symbol som anger tungmetallhalten ska placeras under symbolen för sopkärlet och vara minst en fjärdedel så stor som den symbolen. (Bilaga SFS 2008:834).
3) Vad betyder det att symbolen ska vara outplånlig?
Som producent måste du se till att märkningen finns kvar på batteriet under hela dess livslängd, fram tills batteriet tas om hand och återvinns eller bortskaffas. Det ska under hela batteriets livslängd vara möjligt att utläsa märkningen och det är upp till varje producent att ombesörja att den märkningen finns.
4) Går det bra att använda soptunnesymbolen för WEEE?
Ja, det går bra. Glöm ej den kemiska beteckningen om det rör sig om ett batteri som innehåller bly, kvicksilver eller kadmium.
5) Måste förpackning, produkt och batteri märkas med soptunnan?
Batteriet ska alltid märkas med en överkorsad soptunna (och kemisk beteckning om det handlar om ett batteri med bly, kvicksilver eller kadmium). Ett undantag från kravet att märka batteriet med överkorsad soptunna är om batteriet är så litet att 3 procent av batteriets yta är mindre än 0,5 x 0,5 cm. Då kan förpackningen märkas med den överskorsade soptunnan (eller produkten om det handlar om ett inbyggt batteri).
Ett annat undantag är om batteriet sitter i en produkt och aldrig kommer att komma i kontakt med slutanvändaren. I det fallet behöver inte batteriet märkas med överkorsad soptunna. Observera att produkten eller förpackningen då istället ska vara märkt med överkorsad soptunna.
6) Vart får man tag på symbolen?
Naturvårdsverket tillhandhåller inte symbolen på grund av upphovsrättsliga skäl. Vi rekommenderar att man tar kontakt med sin branschorganisation.
7) När ska batterierna vara märkta med kapacitet?
Reglerna för hur kapacitetsmärkningen ska utformas är inte färdiga än. För uppladdningsbara batterier kommer regler om kapacitetsmärkning sannolikt under första kvartalet 2010. När reglerna är färdiga har sedan du som producent 18 månader på dig innan batterierna behöver vara märkta.
För batterier som inte är uppladdningsbara dröjer det minst till 2011 innan reglerna är färdiga.
8) Varför är ett batteri som sitter i en produkt som undantas av WEEE-direktivet inte undantaget batteridirektivet?
Batterier som sitter i en produkt som undantas av WEEE kan i särskilda fall vara undantaget batteridirektivets krav på insamling. Är det batterier som exempelvis sitter i infekterade produkter kan dessa batterier undantas från kravet på insamling OM de aldrig separeras från produkten innan produkten tas om hand. I övrigt ska dessa batterier samlas in på samma sätt som övriga. Även om batterierna kan undantas kravet på insamling är de inte undantagna märkningskraven.
Även ett batteri som aldrig kommer i kontakt med användaren, ska vara märkt med kemisk beteckning om det innehåller bly, kvicksilver eller kadmium. I övrigt räcker det om förpackningen eller produkten som batteriet sitter i märks med en överkorsad soptunna. En producent som tillverkar eller importerar och sätter dessa batterier på den svenska marknaden ska göra en anmälan och redovisa sålda mängder till Naturvårdsverket.
9) Vilka batterier behöver inte märkas för att de är för små?
Soptunnesymbolen ska täcka minst 3 % av ytan batteriets största sida (upp till en storlek på högst 5 x 5 cm). För cylinderformade batterier ska symbolen täcka minst 1,5 cm av batteriets yta. Symbolen ska dock inte vara större än 5 x 5 cm. Om batteriet på grund av batteriets storlek skulle bli mindre än 0,5 x 0,5 cm behöver inte batteriet vara märkt, utan förpackningen eller produkten som batteriet sitter i kan vara märkt med symbolen i en storlek av minst 1 x 1 cm.
Tillbaka till toppen av sidan.
1) Vad innebär det att alla batterier ska återvinnas?
Avfall som utgörs av batterier får inte brännas eller deponeras utan att batterierna har genomgått förbehandling, det vill säga att vätskor och syror har avlägsnats från batterierna. Den som yrkesmässigt hanterar avfall som består av batterier ska se till att förordningens mål för särskilt omhändertagande och återvinning nås. Återvinningen ska vara minst 50 procent av batteriernas genomsnittsvikt om det inte rör sig om batterier som innehåller bly, kvicksilver eller kadmium.
- För kvicksilverbatterier gäller att 98 procent av batteriernas kvicksilverinnehåll omhändertas särskilt.
- För batterier som innehåller kadmium ska 75 procent av batteriernas genomsnittsvikt återvinnas med högsta möjliga återvinningsgrad av kadmiuminnehållet.
- För batterier som innehåller bly ska 65 procent av batteriernas genomsnittsvikt återvinnas med högsta möjliga återvinningsgrad av blyinnehållet. (8 § SFS 2008:834)
2) Vem betalar för återvinningen?
Det är producenterna själva som står för alla kostnader förknippade med insamling, borttransport och återvinning eller bortskaffande av uttjänta batterier.
3) Var sker återvinningen?
Det är upp till producenterna själva att bestämma var batterierna ska återvinnas, men om återvinning eller bortskaffande har skett utanför EU ska producenterna kunna visa att batterierna har hanterats på ett sätt som motsvarar kraven i direktivet.
4) Varför ska man återvinna alla batterier?
Det är viktig ur två aspekter. Dels ur resurssynpunkt då metallerna i batterier utgörs av ändliga naturresurser som bör återvinnas, men också för att minska spridning av främst tungmetaller i naturen.
Tillbaka till toppen av sidan.
1) Vad händer med batterifonden?
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utreda hur de återstående medlen i batterifonden ska användas. Utredningen lämnas till miljödepartementet i februari 2010 och beslut tas sedan av regeringen. Så snart vi vet vad som beslutas kommer vi att informera om det.
2) Varför har det betalats in så mycket pengar till fonden?
Miljöavgifter på batterier har tagits ut sedan 1987 för att bland annat finansiera insamling och återvinning av uttjänta batterier som innehåller bly, kvicksilver eller kadmium. Avgifterna har varierat i storlek, men fonderna har successivt växt sedan de instiftades.
3) Varför startar ni en ny fond när det redan finns så mycket pengar i redan befintlig fond?
De fonder som upprättats sedan tidigare har uppkommit utifrån kriterier som återfinns i den gamla batteriförordningen (1997:645). Medel som betalats in under den förordningen kan endast användas för de ändamål de var avsedda för. Del av de medel som finns i redan upprättade fonder har avsatts för kvicksilverbatterier.
Den nya fonden avser en avgift på slutna nickelkadmiumbatterier som producenter släpper ut på marknaden efter den 1 januari 2009. Avgiften ska täcka samhällets kostnader för insamling, sortering, transport och återvinning eller bortskaffande av dessa batterier.
Medel ur fonden får ersätta en kommun eller producent (eller någon som anlitats av dessa) som har kostnader i samband med sortering, återvinning eller bortskaffande samt kostnader för information om hanteringen av dessa batterier. Medel ur fonden får också användas till Naturvårdsverket kostnader för administration av Batteriregistret.
4) Varför är avgiften på kadmium så hög?
Avgiften ska täcka samhällets kostnader för insamling, sortering, transport och återvinning eller bortskaffande av dessa batterier. Avgiften ska dessutom fungera som ett styrmedel eftersom det i dag anses finnas fullgoda alternativ för dessa batterier.
Tillbaka till toppen av sidan.
Vad händer om producenterna inte sköter sitt åtagande?
Om du som producent inte redovisar sålda och insamlade mängder batterier i tid har vi en skyldighet att ta ut en miljösanktionsavgift. Avgifterna regleras i Förordning SFS 1998:950 om miljösanktionsavgifter.
Vidare kan du som producent dömas till böter enligt förordning (2008:834) om producentansvar för batterier. Det gäller om du av oaktsamhet eller med uppsåt inte fullgör skyldigheterna om:
- märkning enligt 13 §
- omhändertagande av batterier enligt 14 och 16 §§
Vite
För övriga delar än de ovanstående kan Naturvårdsverket göra ett föreläggande med eller utan vite. Ett föreläggande innebär att vi kontaktar dig för att upplysa om att krav inte följs och att du bör åtgärda bristerna. Åtgärdas inte bristerna kommer vitet att dömas ut.
Bestämmelserna om vite regleras bland annat tillsammans med miljöbalkens övriga tillsynsregler i 26 kapitlet. Mer om bestämmelser om vite finns här: Lag (1985:206) om viten
Vad händer om en producent inte hinner anmäla sig till Naturvårdsverket?
Om du som producent inte anmält dig till Naturvårdsverket innan påbörjad försäljning eller import av batterier kommer vi att förelägga om att du ska anmäla dig. Det finns inga straffsanktioner för en utebliven anmälan, däremot finns det straffsanktioner för utebliven redovisning.
Vad händer om en producent inte redovisar?
Om en producent inte redovisar i tid till Naturvårdsverket kommer en miljösanktionsavgift på 10.000 SEK att dömas ut. (Bilaga 1, punkt 8.2.1 SFS 2008:842)
Det som ska redovisas är:
- mängder batterier som producenten satt på marknaden
- mängder som producenten samlat in och återvunnit eller bortskaffat
- hur producenten uppfyllt sina skyldigheter enligt batteriförordningen samt i vilken grad hanteringen av batterierna nått målen för särskilt omhändertagande och återvinning
Varför har man miljösanktionsavgifter?
I det här fallet är det för att säkerställa att batteriproducenter tar sitt ansvar för miljön. Det ska vara ett rättvist system för alla producenter, vilket bygger på att alla tar sitt ansvar. Om en producent får en miljösanktionsavgift har den producenten inte följt lagen och inte heller tagit sitt ansvar för miljön.
Hur stora är miljösanktionsavgifterna?
Miljösanktionsavgiften för utebliven redovisning till Naturvårdsverket är 10.000 kronor.
Varför ska en myndighet ha tillsyn över den här typen av verksamhet?
Det finns en lagstiftning som ska efterlevas. För att säkerställa det behövs det någon form av tillsyn.
Tillbaka till toppen av sidan.
1) Vi säljer nyckelringar med ett litet batteri i, omfattas dessa batterier trots att de aldrig kommer att säljas separat?
Förordningen omfattar alla batterier. Att de sitter i en produkt när de säljs har ringen betydelse.
2) Vi köper batterier av en svensk leverantör som vi sedan monterar in i en produkt som vi paketerar och säljer med nytt artikelnummer. Omfattas vi?
Eftersom ni köper batterier av en svensk leverantör i Sverige behöver ni inte ta något producentansvar för batterierna, det gör den som sätter batteriet på den svenska marknaden för första gången. Att ni packar om och levererar produkterna med ert artikelnummer gör er inte till producent enligt batteriförordningen.
3) Vi säljer elektriska rullstolar, scootrar, mobila lyftar, taklyftar och drivaggregat som alla är utrustade med batterier, omfattas vi av den nya förordningen?
Ja, ni omfattas av den nya förordningen. De enda batterier som är undantagna direktivet är batterier i utrustning som används i samband med skydd av viktiga säkerhetsintressen eller som är avsedd att sändas ut i rymden (9 §, SFS 2008:834).
Förbudet mot batterier som innehåller mer än 0,002 viktprocent kadmium gäller inte för batterier som är avsedda att användas i nöd- och alarmsystem inbegripet nödbelysningssystem, medicinsk utrustning eller sladdlösa bärbara apparater som är avsedda för underhålls- bygg- eller anläggningsverksamhet eller trädgårdsarbete (11 e §, SFS 2008:837). Medicinsk utrustning är varor eller utrustning som tillverkats för att normalt användas för att hos människor eller djur påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom eller påvisa, förebygga, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder, eller kontrollera befruktning (Bilaga 1, SFS 2005:209)
4) Ett företag med filial i Sverige köper batterier direkt från ett lager utanför Sverige, vem är ansvarig för batterierna?
Vem är det som importerar/tar emot batterierna i Sverige? Producent är den som importerar och sätter batterier på den svenska marknaden.
Tillbaka till toppen av sidan.
1) Vad innebär det att ett batteri ska vara lätt att avlägsna från en produkt?
Detta regleras i förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Om en producent tillverkar elektriska eller elektroniska produkter som innehåller ett batteri som omfattas av förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier, ska producenten se till att produkterna är sammansatta på ett sådant sätt att batterierna lätt kan avlägsnas.
Undantagna produkter är sådana som på grund av säkerhet, prestanda, medicinska hänsyn eller dataintegritet behöver kontinuerlig strömförsörjning och detta förutsätter en fast koppling mellan batteriet och produkten.
Lätt löstagbar innebär att slutanvändare eller professionella ska kunna plocka ut batteriet ur produkten vid behov. En medföljande bruksanvisning ska informera om hur batteriet kan tas ut på ett säkert sätt. (Tolkningen av vad som är lätt löstagbar kommer från kommissionens Q&A).
2) Vad betyder det att en produkt som innehåller ett batteri ska åtföljas av en bruksanvisning?
Detta regleras i förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Om en producent säljer elektriska eller elektroniska produkter som innehåller batterier som omfattas av förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier, ska producenten se till att produkterna åtföljs av en bruksanvisning.
Bruksanvisningen ska visa vilken typ av batteri som produkten innehåller och hur det kan tas ut på ett säkert sätt. Undantagna produkter är de som på grund av säkerhet, prestanda, medicinska hänsyn eller dataintegritet behöver kontinuerlig strömförsörjning och detta förutsätter en fast koppling mellan batteriet och produkten.
Ibland kan du som producent behöva intyga att du är med i EE- och batteriregistret ex. vid en upphandling. Vad du kan göra är att hänvisa till EE-och batteriregistret på webben där alla registrerade producenter finns listade. Vill du ha något skriftligt kan du logga in på webben och skriva ut dina uppgifterna som vi har om ditt företag. De visar att du är med i registret.